Who I am : devoted



I Lurrve This Song!<3


Natten är mörk och kall....

Jag vet jag vet jag vet jag vet jag vet! Jag har inte uppdaterat på en evighet. Men nu är jag tillbaka muhaha! Det trodde ni inte 8D, jag kan vara listig minsann(or not). 

Såå...nu får ni the lastest updates. I går eftermiddag så hade jag och Sara en trevlig liten filmkväll, vi kollade på StarWars (episod 6 har jag för mig?)och för min del tyckte jag att den var rätt okej med tanke på att filmen gjordes runt 70-talet. Om jag lyckas se alla episoder kan jag möjligtvis ändra åsikt eller plågsamt dö.

Senare mot kvällen när det bara var typ 20 min kvar av filmen bestämde Emelie sig för att dra tummen ur röven och traska sig hit till oss. Saras übersnälla bror skjusade oss till pendeltågstationen och plockade upp henne och skjusade oss tillbaka igen (med Emelie fast i baksätet förstås). När vi alla tre var framme, kollade vi klart filmen och då sms:ade Helena och sa att hon också var på väg, så det var bara att be Saras bror att skjusa oss igen och då tänkte jag att det var ju helt perfekt eftersom jag ändå var tvungen att dra mig hemåt och jag hade ingen lust att gå hela vägen tillbaka(plus att jag faktiskt skulle hinna hem i tid för en gångs skull). Men en dumjävel som jag är, glömde min väska hemma hos Sara(!!!!!!!!!!!!!!!). Så vi bar oss av hemåt igen och nu var jag tvungen att hela vägen med en 20 kilo tung väska på ryggen, till stationen. Jag måste säga att just det var ett äventyr. För när man lyckas tappa bort sig är det inte så enkelt att hitta rätt igen. Ja, vad ska man säga? Jag gick vilse och det var inte kul alls. Det var mörkt och dimmigt att jag blev skitskraj och tänkte att jag behövde markera ut vart jag varit om jag nu skulle vara tvungen att gå tillbaka till Sara. Jag slet loss en en massa grenar (jag vet, fy skäms på mig) och lade ut de på marken där jag hade varit och när de tog slut och det inte fanns några buskar i närheten tog jag och gjorde en massa handavtryck på snön och ibland grävde jag upp jätte stora snöbollar och la de vid vägkanten eller mitt i vägen, hehe (så Sara, Emelie och Helena om ni ser en massa grenar, gigantiska snöbollar och en massa handavtryck ska ni förstå att jag ligger bakom dem och att jag hade panik och trodde att jag aldrig skulle hitta till station). Och mitt i det hela så kallade försöket att ta sig hem var jag tvungen att halka(!) och så helt plötsligt hör jag en man med sin hund ropa en bit bort: "gick det bra eller?" DET VAR SÅ PINSAMT! men jag tog chansen och frågade vart jag kunde hitta pendeltågsstationen och han sa att det skulle ta en kvart om jag tog den "snabba" vägen. Så när man hade irrat omkring i en halv timme skulle det nu ta ännu längre tid för mig att ta mig hem. Scheisse.

But I succeded in the end.
(tyvärr har jag ingen bild ifrån igår kväll men ni får en mycket mycket mycket gulligare bild istället:D)


Ying & Yang :)
btw nu regnar det för en gångs skull!


RSS 2.0